Kukiluren.
Nu även med GRÅ bakgrund. Är den inte fantastisk?
Giva dig på moppo.
Woho.
Vi har fått en massa nya grejer.
Så nu ska jag plocka undan, diska, dammsuga, skura och hänga upp gardiner och duschdraperi. Det kommer bli så fint!
Shoho.
Jag måste börja, nu, nu, nu!
Vi har fått en massa nya grejer.
- Två duschdraperier. (Ska lämna tillbaka det rosa.. Känns lite väl mormor..)
- Gardinstänger
- Bestick
- En mopp och en hink! (Jag är överlycklig! [På riktigt.])
Så nu ska jag plocka undan, diska, dammsuga, skura och hänga upp gardiner och duschdraperi. Det kommer bli så fint!
Shoho.
Jag måste börja, nu, nu, nu!
Morgonstånd.
Shubidubidu.
Måste.. Ha.. Kaffe..
Sådär.
Nu har Micke åkt till Kalmar och Julie ligger och sover i våran säng.
Det snöar! <3
Snö
Snö
Snö!
Jag ska definitivt ut och trampa nya spår i snön sedan. Wieho!
()__()
( o o ) - YAAY!
/ \
Usch, min tvättid börjar om en timma. Och jag som är så förbannat trött på att tvätta kläder nu. Det är verkligen något av det tråkigaste som finns. Stopppa in, vänta, ta ut. häng, vänta, stoppa in, vänta, ta ut, häng, vänta, stoppa in, vänta, ta ut, häng, vänta..
BLÄ!
Det bara snöar och snöar. Det börjar täcka den fula lerpölen som är nedanför våran balkong. Skönt. Slipper man se den fula synen.
Motorvägen och kyrkogården är nog lite jobbigare att täcka med snö.
Usch, jag kom just på att jag inte har något mer att skriva om. Äsch. Tråkigt.
Jag har alltså inte så mycket att klaga på, och inte tid att tänka ut något att klaga på. Vad ska hända med mig? Usch.
Jag ska i alla fall läsa ut Ivanhoe idag, tvätta och städa. Sedan.. Vet jag inte. Vara ensam. I lägenheten. Nej, blä, jag måste bjuda över någon när Julie har åkt. Kanske Karin? Jag får ringa och höra med henne. Hoppas inte hon ska festa en massa, och vara tvungen att dissa mig. >.<
Måste ha sällskap annars dör jag.
Jag saknar redan Micke.
När man bor tillsammans så blir man liksom ihopklistrad med sin sambo. Det är svårt att förklara, men man är så van vid den andres sällskap att det blir jättekonstigt när den personen inte är där.
-------> Läskigt <--------
Nu ska jag i alla fall göra något annat.
Weiho!
*poff*
Måste.. Ha.. Kaffe..
Sådär.
Nu har Micke åkt till Kalmar och Julie ligger och sover i våran säng.
Det snöar! <3
Snö
Snö
Snö!
Jag ska definitivt ut och trampa nya spår i snön sedan. Wieho!
()__()
( o o ) - YAAY!
/ \
Usch, min tvättid börjar om en timma. Och jag som är så förbannat trött på att tvätta kläder nu. Det är verkligen något av det tråkigaste som finns. Stopppa in, vänta, ta ut. häng, vänta, stoppa in, vänta, ta ut, häng, vänta, stoppa in, vänta, ta ut, häng, vänta..
BLÄ!
Det bara snöar och snöar. Det börjar täcka den fula lerpölen som är nedanför våran balkong. Skönt. Slipper man se den fula synen.
Motorvägen och kyrkogården är nog lite jobbigare att täcka med snö.
Usch, jag kom just på att jag inte har något mer att skriva om. Äsch. Tråkigt.
Jag har alltså inte så mycket att klaga på, och inte tid att tänka ut något att klaga på. Vad ska hända med mig? Usch.
Jag ska i alla fall läsa ut Ivanhoe idag, tvätta och städa. Sedan.. Vet jag inte. Vara ensam. I lägenheten. Nej, blä, jag måste bjuda över någon när Julie har åkt. Kanske Karin? Jag får ringa och höra med henne. Hoppas inte hon ska festa en massa, och vara tvungen att dissa mig. >.<
Måste ha sällskap annars dör jag.
Jag saknar redan Micke.
När man bor tillsammans så blir man liksom ihopklistrad med sin sambo. Det är svårt att förklara, men man är så van vid den andres sällskap att det blir jättekonstigt när den personen inte är där.
-------> Läskigt <--------
Nu ska jag i alla fall göra något annat.
Weiho!
*poff*
Julie, come home.
Shiiet alltså.
Det senast dygnet har varit overkligt. Mina planer känns inte ens viktiga längre.
Jag längtar tills Julie kommer hem. Jag vill se hur det är med henne med egna ögon, inte skapa bilder av hur jag hört att det är med henne. Jävla unge.
Jag har nästan aldrig varit så orolig som jag var i natt. Det kändes som om jag hade en konstant spykänsla i kroppen och hemska saker spelades upp i huvudet på mig. Jag vill aldrig mer vara så orolig.
Det värsta är att jag säkert kommer vara tvungen att vara det.
Jag fattar inte varför Julie inte kan inse att hon är den bästa människa som vandrar på jordens yta. Hennes möjligheter är obegränsade. Hon kan bli precis vad hon vill om hon bara lägger manken till.
Och jag vet att det är där skon klämmer.
Mår man dåligt orkar man inte ens försöka, allt känns så hopplöst ändå.
Så jag förstår henne.
- Men jag vill inte acceptera.
- Jag vill inte att hon accepterar det.
Jag vill att hon ska börja förstå att hon inte borde skämmas över sig själv, utan vara stolt över.. Allt.
Hon har ju ingenting att skämmas för egentligen. Hon behöver inte lyssna på hur folk säger åt henne att vara, för hon är helt perfekt som hon är. Hon behöver inte gå till sådana längder som hon gjorde igår. Jag vet inte varför hon gjorde det, men hon behöver aldrig göra det.
Julie, du är intelligent, vacker, rolig, och mycket, mycket mer än så. Du behöver inte må som du gör, för jag vet att du är stark nog att ta dig ur det. Man måste bara inse det själv.
Jag älskar dig och kommer alltid vara där för dig om du behöver mig.
Du kan lita på mig.
Kram
/Storasyster
Det senast dygnet har varit overkligt. Mina planer känns inte ens viktiga längre.
Jag längtar tills Julie kommer hem. Jag vill se hur det är med henne med egna ögon, inte skapa bilder av hur jag hört att det är med henne. Jävla unge.
Jag har nästan aldrig varit så orolig som jag var i natt. Det kändes som om jag hade en konstant spykänsla i kroppen och hemska saker spelades upp i huvudet på mig. Jag vill aldrig mer vara så orolig.
Det värsta är att jag säkert kommer vara tvungen att vara det.
Jag fattar inte varför Julie inte kan inse att hon är den bästa människa som vandrar på jordens yta. Hennes möjligheter är obegränsade. Hon kan bli precis vad hon vill om hon bara lägger manken till.
Och jag vet att det är där skon klämmer.
Mår man dåligt orkar man inte ens försöka, allt känns så hopplöst ändå.
Så jag förstår henne.
- Men jag vill inte acceptera.
- Jag vill inte att hon accepterar det.
Jag vill att hon ska börja förstå att hon inte borde skämmas över sig själv, utan vara stolt över.. Allt.
Hon har ju ingenting att skämmas för egentligen. Hon behöver inte lyssna på hur folk säger åt henne att vara, för hon är helt perfekt som hon är. Hon behöver inte gå till sådana längder som hon gjorde igår. Jag vet inte varför hon gjorde det, men hon behöver aldrig göra det.
Julie, du är intelligent, vacker, rolig, och mycket, mycket mer än så. Du behöver inte må som du gör, för jag vet att du är stark nog att ta dig ur det. Man måste bara inse det själv.
Jag älskar dig och kommer alltid vara där för dig om du behöver mig.
Du kan lita på mig.
Kram
/Storasyster
Regn = Jobbiga människor.
Wieho.
En Gunnar Nilsson hade värsta kommenterat min blogg. Iofs var det bara en =), men ändå.
----------->Läskigt. <----------
Jag skriver ju inte direkt saker som är värda att kommenteras. Ja, ja. Nu sitter jag här i lägenheten och fryser. Jag undrar om våra fönster inte är tillräckligt täta, det känns som om det drar hela tiden. Eller så blir det som jag har sagt trettiofemtusen gånger innan bättre när alla lådor är uppackade och möblerna och tygerna är på plats.
Tanke:
Hur många människor med datorer och internetuppkoppling i form av adsl eller bredband finns det i världen?
- Många.
Hur många av dem bloggar?
- Många.
Hur många läser deras bloggar?
- Inte många.
Grejen med bloggar är att folk tror att andra kommer läsa deras bloggar eftersom de har en uppfattning om att de leder de mest intressanta liven i världen. Men eftersom alla spenderar sin tid med att skriva bloggar och aldrig själva läser bloggar så blir aldrig någons blogg läst.
Inte min heller för den delen!
Men det hindrar mig inte från att skriva i min blogg, även fast jag inte gjort det på flera månader. Jag vet inte, blev så sugen på att skriva lite när jag satt och läste massa andra människors bloggar.
Usch, jag har börjat rulla mina cigaretter nu.
Det är extremt enerverande eftersom jag inte ens kan rulla cigaretter. Men jag skall kämpa om jag så skall rulla in alla mina fingrar i rizlapapper under tiden.
Det är i alla fall billigare. Mycket billigare.
Jag vet inte om jag orkar rulla en cigarett nu. Skulle vilja ha en men jag vet inte om jag orkar gå ut på balkongen och stå i regnet i två minuter om det nu skulle vara så att jag orkade rulla en cigarett.
Det är lerigt, det är blött, det är kallt och framför allt: det uppmuntrar folk till att bli smådeppiga och självömkande och det finns inget värre än sådana människor.
- Ingen gillar en så lat/fet/ful/lättövertalad/irriterande/påträngande/fattig männsika som jag! Åh, varför gillar ingen mig! Varför? Vaaaaaaarför?!
- Detta är bara en vild gissning, men jag funderar lite på om folk kanske inte gillar dig för att ingen tycker om att lyssna på hur du sitter och gnäller om att ingen gillar dig.
Nej, nu funderar jag på att lägga mig i ett varmt bad, stänga ögonen och bara vila, vila, vila.
*poff*
Hata jobbigt helvetesregn.
En Gunnar Nilsson hade värsta kommenterat min blogg. Iofs var det bara en =), men ändå.
----------->Läskigt. <----------
Jag skriver ju inte direkt saker som är värda att kommenteras. Ja, ja. Nu sitter jag här i lägenheten och fryser. Jag undrar om våra fönster inte är tillräckligt täta, det känns som om det drar hela tiden. Eller så blir det som jag har sagt trettiofemtusen gånger innan bättre när alla lådor är uppackade och möblerna och tygerna är på plats.
Tanke:
Hur många människor med datorer och internetuppkoppling i form av adsl eller bredband finns det i världen?
- Många.
Hur många av dem bloggar?
- Många.
Hur många läser deras bloggar?
- Inte många.
Grejen med bloggar är att folk tror att andra kommer läsa deras bloggar eftersom de har en uppfattning om att de leder de mest intressanta liven i världen. Men eftersom alla spenderar sin tid med att skriva bloggar och aldrig själva läser bloggar så blir aldrig någons blogg läst.
Inte min heller för den delen!
Men det hindrar mig inte från att skriva i min blogg, även fast jag inte gjort det på flera månader. Jag vet inte, blev så sugen på att skriva lite när jag satt och läste massa andra människors bloggar.
Usch, jag har börjat rulla mina cigaretter nu.
Det är extremt enerverande eftersom jag inte ens kan rulla cigaretter. Men jag skall kämpa om jag så skall rulla in alla mina fingrar i rizlapapper under tiden.
Det är i alla fall billigare. Mycket billigare.
Jag vet inte om jag orkar rulla en cigarett nu. Skulle vilja ha en men jag vet inte om jag orkar gå ut på balkongen och stå i regnet i två minuter om det nu skulle vara så att jag orkade rulla en cigarett.
Det är lerigt, det är blött, det är kallt och framför allt: det uppmuntrar folk till att bli smådeppiga och självömkande och det finns inget värre än sådana människor.
- Ingen gillar en så lat/fet/ful/lättövertalad/irriterande/påträngande/fattig männsika som jag! Åh, varför gillar ingen mig! Varför? Vaaaaaaarför?!
- Detta är bara en vild gissning, men jag funderar lite på om folk kanske inte gillar dig för att ingen tycker om att lyssna på hur du sitter och gnäller om att ingen gillar dig.
Nej, nu funderar jag på att lägga mig i ett varmt bad, stänga ögonen och bara vila, vila, vila.
*poff*
Hata jobbigt helvetesregn.